Flyga Drake är den svenska översättningen på den engelska titeln The Kite Runner och är en bok som gjorde enorm succé då den publicerades år 2003. Boken, som är skriven av författaren Khaled Hosseini, handlar om en ung pojkes uppväxt i det alltmer Talibandominerade Afghanistan och hur hans far till sist lämnar Kabul med sin son för att söka friheten i USA.
Boken låg i toppen på många bestseller listor världen över och blev så småningom en film, som också den blev populär. Mycket av attraktionskraften låg dels i bokens aktuella ämne då den kom ut bara några år efter terroristattacken på USA den 11:e september, 2011, och dels i Hosseinis berättarkonst som är rak och fängslande.
Alla läsa Flyga D
rake är något av en emotionell berg- och dalbana då den innehåller både stor kärlek och fruktansvärt våld. Det är en vacker skildring om den kärleksfulla relationer mellan far och son och mellan vänner men också en skrämmande bild av sexuellt och brutalt våld liksom talibanernas förtryck. Man får en gripande insikt i hur det var att vara barn i Afghanistan innan Sovjetunionens invasion och hur den flyende människan upplever den nya värld han kommer till. Boken handlar även om både svek och lojalitet och ett upprepande tema är hur huvudpersonen, Amir, ofta reagerar och agerar fegt i olika situationer medan hans bästa vän, som senare också visar sig vara hans halvbror har ett slags medfött mod som också kostar honom mycket.
Detta är inte en bok utan kontroverser då den bland an
nat kritiserats för att ha gett en alldeles för ensidig bild av hur det såg ut i Afghanistan. Hosseinis karaktärer i periferin är ganska endimensionella och kan upplevas som ganska förutsägbara. Å andra sidan är huvudrollerna mer mångfacetterade och det är en unik berättelse om Kabuls fall och människorna som detta påverkade.
Eller är den det? Problemet, vilket många läsare inte inser, är att detta är ett skönlitterärt verk och inte ett reportage eller ett dokument. Hoisseini lämnade landet när han var elva år gammal och skulle inte komma tillbaka förrän efter 36, så man kan ju fråga sig hur stor insikt han egentligen hade. Då boken är skriven i en slags biografisk form är det lätt att tro att dessa alla är hans egna upplevelser, men riktigt så enkelt är det alltså inte.