Det finns idag en egen genre som kallas populärvetenskaplig litteratur. Det kan bland annat röra sig om facklitteratur, sakprosa, artiklar och bloggar. Gemensamt för de alla är att de presenterar och för fram forskning inom olika fält på ett mindre akademiskt vis. De behöver för den delen inte vara mindre vederhäftiga än den akademiska avhandlingen. Många av de bättre populärvetenskapliga verken har skrivits av etablerade forskare. De är till exempel fysiker, historiker, evolutionsbiologer eller meteorologer som har en förmåga att uttrycka sig på ett lättsammare sätt. Många gånger kanske vi inte ens märker att vi de facto läser en mycket informativ och lärorik text skriven av ett proffs. Jag tänker framförallt på historiska skildringar av författare och forskare som Peter Englund, Dick Harrison, Jonathan Lindström och Anna Lihammer. Fysikerna har sina förkämpar i storheter som Bodil Jönsson, Stephen Hawking, Peter Nilson och Carl Sagan. Samtliga av dessa kommer från en gedigen akademisk bakgrund men har en förmåga att framställa forskningen på ett sätt som tilltalar den stora massan.
Vidare finns det populärvetenskapliga författare som kommer från en annan bakgrund. De är ofta professionella textproducenter som journalister eller skribenter av olika slag. Dessa äger förmågan att formulera sig klart och tydligt, att få fram det viktigaste i den aktuella forskningen och presentera det på ett intresseväckande sätt. Här kan nämnas till exempel Maja Hagerman som i flera verk har ökat vår förståelse för historia. Hon kommer från en bakgrund som vetenskapsjournalist men har utvecklats till en av våra främsta sakprosaförfattare. Ytterligare exempel på journalister eller mediemänniskor som är ypperliga populärvetenskapliga författare är bland andra Tor Nørretranders, Margaret Wertheim och David Attenborough. De populärvetenskapliga journalisterna har visserligen ofta någon slags naturvetenskaplig eller humanistisk utbildning bakom sig, men de har ofta hoppat av forskarstudier för att börja skriva i stället. De har funnit att deras akademiska bakgrund parat med deras förmåga att uttrycka sig fyller ett stort behov i dagens medielandskap.
En av de allra första populärvetenskapliga texterna kan sägas vara Charles Darwins ”On the Origin of Species” som publicerades 1859. Denna text hade Darwin arbetad med i över 20 år och länge tvekat över att publicera. Att texten i boken, som på svenska heter ”Om arternas uppkomst”, är så pass lättillgänglig har säkert att göra med Darwins oro över hur hans fynd om evolutionen skulle tas emot. Genom att skriva på ett lättsamt sätt och krydda sin text med mängder av exempel från sina resor ville han få varje läsare att inse att evolutionen var ett faktum. Han ville avväpna sina belackare från början och gav dem aldrig utrymme för att komma med rimliga motargument.
Idag finns det en stor mängd populärvetenskapliga tidskrifter för den intresserade att ta del av. De är speciellt vanliga inom det historiska fältet eftersom historieintresset numer är så enormt stort. Det finns även ett stort antal allmänvetenskapliga tidskrifter som vänder sig till lekmän. För den som vill lära sig mer har det aldrig funnits ett större utbud. Vill man ha extra hjälp med läxan vänder man sig med fördel till läxhjälp stockholm, eller börjar plöja igenom all den populärvetenskapliga litteratur som finns.
